Välkommen!

28 maj 2010

Konsten att sticka ut...

Som flera av er säkert har förstått så bor jag i ett liiiiiiitet kustsamhälle (ibland väldigt långt bort från civilisationen känns det som). Här har 99% pojkarna väldigt pojkiga kläder och 99% av flickorna väldigt flickiga kläder (okej, det är väl knappast statistiskt bevisat utan min alldeles egen bedömning, men jag skojar inte om jag påstår att majoriteten av alla barn har väldigt könsstereotypa kläder).

Nu klär jag knappast min makrill i speciellt mycket rosa kläder, inte heller använder jag klänning eller kjol på honom :) Som ni säkert förstår av bloggen så har han mycket velourbrallor och velourzipjackor i brunt/gult/grönt/rött/turkost. Och så använder vi tröjor med alla fina mönster som finns att få tag på på tyger idag. Modern retrotappning. Enligt mig inga märkvärdiga kläder. Jag tror inte heller att någon som läser den här bloggen tycker att makrillens kläder är extrema :) I en något större stad tror jag inte ens att någon hade höjt på ögonbrynen.

Men ändå märker jag att hans kläder sticker ut markant från kompisarnas. Just att de är färgglada och retroinspirerade. Just att hans tröjor har tryck som är gulliga/söta/barnsliga snarare än tuffa och grabbiga. Här har de andra pojkarna tuffa, killiga kepsar på huvudet medan makrillen har sin rödvita flodissolhatt med turkost foder. Förstår ni vad jag menar?! Som orolig mamma undrar jag naturligtvis hur detta kommer att påverka honom när han blir större. Och det är precis detta som gör att jag väljer att inte klä honom i kläder med alltför mycket 70-talskänsla - även om jag älskar det stuket och beundrande läser andra sybloggar som har den inriktningen... Jag vill helt enkelt inte att han ska sticka ut mer än han redan gör. Och då är killen inte ens två år än.

Just idag känner jag mig otroligt låg och önskar att vi bodde någon annanstans, på ett ställe som inte är lika normerande som det är här.

Just idag längtar jag tillbaka till Stockholm eller Göteborg.

17 kommentarer:

  1. Hade jag haft din talang hade även P hatt kläder som A; han är ju coolast i stan och jag är grymt avundsjuk!!! Just so you know! : )

    SvaraRadera
  2. Har haft samma tankar om vår 11-månaders, tyvärr. Vi bor nog i en lite större stad än du, men det är fortfarande otroligt könsstereotypt här. Ser redan hur folk blir nervösa när de inte kan se på kläderna om det är en tjej eller kille. Orkar inte ens tänka på hur det blir när han börjar på dagis.

    Jag kan bara hoppas och tro att våra barn kommer att påverkas positivt av detta i slutänden. Vi vill ju bort från detta stereotypa samhälle och då måste någon börja! Om vi lär våra barn att man kan se ut hur som helst och göra vad som helst oavsett om man är kille eller tjej så kanske de får de värderingarna med sig. Kanske kanske kan de också sprida den känslan till sina vänner....

    Keep on fighting! Våra barn är bäst och har snyggast kläder! :) Haha...

    SvaraRadera
  3. hallo der! syns det er leit du föler sånn. har akkurat tatt på pjokken den superkule fristadsbuksa med en makrill genser til, super kult! han föler seg kjekk og modig og får beundrende blikk fra fjärn og när. her på skolen hvor jeg jobber er det store individuelle forskjeller i påkledning, herleg! alt frå "typisk svensk" (hårgele, trange lyse jeans og dressjakke) til superkule pönkere( utrolige fargerike hanekammer). ingrid, slapp av, i morgen er det melodifestivalen og viil du se a i det showet om noen tiår?gi han glitter.... vi hörs og klem! hilsen nabobygda di

    SvaraRadera
  4. Även i en stad som Uppsala är det faktiskt väldigt stereotypt och både I och R sticker ut ur mängden med sina kläder som är unisex (för det mesta). I blir ofta tagen för pojke och R blir ofta tagen för flicka för han har en mössa i JNYs färgglada vågade ränder.... Så jag tror inte att du ska misströsta och fundera, glada kläder tror jag ger glada barn!

    SvaraRadera
  5. Jeg bor også på et lite sted, og mine jenter stikker seg godt ut i sine hjemmesydde klær. Men begge liker klærne sine, de føler seg fine, og får mange kommentarer og beundrende blikk. Og min eldste jente på snart 5 svarer stolt at "mamma har sydd det", hvis noen spør hvor klærne er fra.

    Så vær stolt! Sikker på sønnen din er den kuleste i området:)

    God helg til deg!

    SvaraRadera
  6. Förstår dina tankar. Det sista man vill som mamma är ju att ens barn på något sätt ska "drabbas" för att de ser annorlunda ut. Men jag tror knappast att dina färgglada vackra kläder kommer påverka ditt barn mer än isf i positiv riktning. Och kanske är det så att du med dina kläder kommer göra att övriga bybor får upp ögonen för detta mer könsneutrala färgglada synsett. Ibland är det liksom bara någon som måste bana upp vägen för de andra. Kanske är denna person DU *ler*. Isf tror jag att du börjat bra med tanke på hur fina kläder du syr.

    SvaraRadera
  7. Vet du va sis? Jag vill mer än hemskt gärna att ni flyttar närmare Göteborg (Stockholm är däremot en befängd idé, alldeles för långt bort från lillsyrran som du älskar!)

    Kläderna är visserligen färgglada, men de är verkligen fina! Lite smågalna färgkombinationer piggar bara upp. När han blir större kan han ju få välja lite själv, eller hur?

    SvaraRadera
  8. Kära vän, stå på dig så länge det bara går! Det kan inte vara fel, det känner du väl? Jag blir så trött på den där ängsligheten hos barn som vill se ut som alla andra. Visst måste man förstå detta också, men så länge Makrillen är glad och du får ta på honom dina fina kläder ska du också vara glad. Därmed basta!

    SvaraRadera
  9. Jag upplever precis samma trend här där jag bor i en mellanstor stad. Pojkarna på min lilles dagis är en enda marinblå/grå massa och jag tycker det är helt otroligt att föräldrarna tycker det är snyggt! För det måste de väl göra?

    J är en riktig liten färgklick bland sina dagiskamrater men visst känner jag oro för att han ska bli retad ibland :-(

    SvaraRadera
  10. Jag vet inte hur många som trott att Lilleman varit tjej, mycket pga att han har röda, gula, bruna kläder bla tror jag. Eller för att han är så söt ;)
    Men jag tycker ibland här i Stockholm i vissa kretsar att det är tvärtom. Alla barn ska se så speciella ut i kläderna att om nån klär sitt barn i butikkedjornas vanliga kläder så är det inte helt okej.
    Man önskar att alla bara kunde slappna av o klä sitt barn i de kläder man själv tycker är snygga o sköna.

    Du gör så snygga kläder till Makrillen, så alla i hans närhet blir nog glada av att titta på honom!

    SvaraRadera
  11. Förstår hur du känner. Jag har två söner och en dotter, men det är bara de två minsta (killen 4 år, tjejen 8 månader) som har mina hemsydda kläder. Det verkar mycket mer acceptabelt att klä döttrar i "killiga" färger och kläder än att klä söner i "tjejiga" färger. Men jag tror benhårt att vi måste kämpa för att förändra könsrollerna och vara modiga för våra barns skull. Senast när jag var inne på Mjuka Tygers hemsida så hojtade sonen att han ville ha fordonstyget i rosa också (har köpt med grön botten och lila fordon). Tja, varför inte. Kan passa på att tipsa om en bok och en artikel om författarna:
    http://www.dn.se/insidan/vi-ser-det-vi-forvantar-oss-1.850883

    SvaraRadera
  12. Hello

    Jag bor också på väskusten i närheten av Uddevalla och alla mina barn springer runt i retokläder som mamma sytt åt dem Men här har jag fått annan respons mina barns kompisar vill också ha lika kläder som mina tjejer. De är i 7 och 9 års ålder. Så till kalas blir det att sy till andra med. Även mina pojkar på 4 och 2 springer på dagis och är klädda i retokläder. Även där berömmer de mina kläder och tycker om dem. Så jobba på och sy. Det viktigaste är hur man är inte vad man har på sig.

    Bubba

    SvaraRadera
  13. Jag bor ju inte heller i "landets största stad" men jag måste erkänna att jag inte funderat i den riktningen ännu. Min son som är 2 1/2 har i princip bara hemsydda kläder i härliga unisex färger och mönster och jag tycker att hans kläder är bra mycket roligare än hans grabb kompisars. När han blir äldre kommer han säkert att ha åsikter om vad han vill och inte vill ha så då får vi väl se vart det bär iväg. Mina tjejer som är 6 och 9år älskar sina hem sydda kläder och säger stolt att mamma sytt dem. Har tom fått beställningar från äldsta tjejens kompisar och det känns som ett gott betyg. Annars ska ju, om man får tro H&M och Lindex, 9- åringar gärna klä sig som små vuxna:( Jag tycker att det är extremt svårt att hitta fina och praktiska kläder att köpa till henne på stan så tack och lov att hon ännu gillar hemsytt!

    SvaraRadera
  14. Tack för alla era gulliga kommentarer!! Det verkar som att jag inte är den enda som funderar på frågan. Och det är ju egentligen inte bättre när det är som Onomak skriver... De allra flesta dagar bryr jag mig dock inte ett skvatt om vad andra tycker. Jag tycker naturligtvis att makrillen har de gladaste och barnvänligaste kläderna som finns. Jag känner mig stolt över att kunna klä mitt busfrö i sådana kläder. Ibland blir jag bara lite fundersam på hur det blir när han blir mer medveten om att vad han har på sig. Tack och lov att han fortfarande är en sån liten skrutt att han glatt tar på sig mammas kläder utan knorr!! När han blir lite större ska han självklart få vara med och bestämma själv vad han vill ha. Men VARFÖR kan inte kedjorna låta barnkläder se ut just som barnkläder i glada färger och (för de lite större barnen) bekväma och lekvänliga modeller?!

    SvaraRadera
  15. Tänk på att alla de "schysstaste" märkena som tex småfolk, katvig, molo, duns, moonkids osv osv är färgglada och kul! :)
    Tror att det är många som skulle vilja klä sina barn så, men de tycker helt enkelt inte att de har råd. jag tror att din makrill kommer att vara glad att han har en mamma med talang och bra smak :)

    SvaraRadera
  16. Jag tror inte att det är så mycket ett medvetet val, att föräldrarna föredrar det stereotypa framför det färgglada och ovanliga. Det är nog mer en fråga om ekonomi som ngn sa ovan. Det finns ju inget annat att köpa än rosa/lila till tjejer och blått/grått (ev grönt) till killar på de vanliga, billiga kedjorna!
    Jag fick för första gången syn på märket Villervalla förra året och blev helt tokglad i alla kläderna! Älskade velour-byxdressen med strutluvan i klarrött med orange stjärnor på! Inga kattungar med glitter så långt ögat kunde nå, bara färgsprakande lekfullhet överallt i butiken. Tyvärr hade bara butiken öppet en sommar här på Smögenbryggan..

    SvaraRadera
  17. kit@kat: Du vet väl att de har en webshop? http://villervalla.se/
    Jag älskar också deras kläder!

    SvaraRadera