Hjärtan till skrutten

Kom plötsligt på att jag inte har sytt mössa och vantar fodrade med fleece att använda i vagnen på promenad. För visst bör man ha en fleecemössa på en bäbis även i mars?! Valde länge bland mina tyger - varför ska man ha så mycket fint, det blir så himla svårt att välja då. Till sist föll valet på hjärtvelouren från Miniskunk. Tycker den är så himla söt. Och så funkar den bra ihop med overallen.

Att landa rätt i storlek på mössa känns också svårt. En fyrkantsmössa även den här gången, sydd i stl 36 (utifrån mönster anpassat till jersey - får se om det funkar i velour/fleece). I annat fall är det ju bara att sy om den i större storlek om den skulle vara för trång.

Scarfen är sydd med pös den här gången eftersom jag vill att den ska gå upp lite i halsen. Vändsydde sömmen mot halsen, men overlockade de andra två och det blev riktigt bra.

Vantarna är ett kapitel för sig. Tänk att något så enkelt som vantar ska vara så förbaskat jobbigt att sy. Är det bara jag som tycker det är ett rent h-vete att vändsy små vantar?! Just för att det är så pilligt att vändsy riktigt små vantar så har jag en tendens till att klippa lite större och därmed blir slutresultatet ganska stora vantar för en bäbis. Det är inte alla gånger jag orkar vändsy vantar - men resultatet blir så mycket snyggare på insidan (ja, jag vet - nördigt!) när man gör det. Men att sy ihop vändhålet snyggt och osynligt skippade jag den här gången...  Nån måtta får det vara! Hur gör ni andra - vändsyr ni vantar eller inte?

Nu är det egentligen bara ett par tossor som saknas för att det ska vara ett komplett set. Men där tog orken slut. Tänk att jag sällan har tålamod att ro en hel tanke iland på en gång. Jag får se om jag orkar slänga ihop ett par sådana under dagen. Är forftarande hemma med en öm kropp och huvudvärk. Dessutom ligger min man (som aldrig annars är hemma och sjuk) en trappa upp och verkar inte alls piggelin. Hoppas makrillen klarar sig i alla fall...