Välkommen!

21 februari 2014

Leggings till mig!

Jag blev så himla inspirerad att sy leggings till mig själv. Visst blev de snygga?! Det första paret ut var de med mustascherna. Då utgick jag från ett par slaktade HM-leggings. Snabbt gick det och jag var väl inte supernoggrann. De blev lite korta i benen och jag föredrar något högre midja. Men fullt användbara är de. Tyvärr är det lite för lite stretch i tyget och jag hade nog något för gamla nålar i min ol, det har nämligen blivit några små hål i sömnen. Får väl använda dem som pyjamasbrallor.

Blodad tand som jag fick beställde jag mönstret Espresso leggings av Strömming. Så fort det trillade ner i lådan skred jag till verket. Mönstret är konstruerat så att man tar mått på sig själv och konstruerar ett mönster som utgår från dessa. Toppenbra!! I rask takt sydde jag tre par till och jag är verkligen toknöjd! Nu har jag haft leggingsvecka på jobbet och fått flera positiva kommentarer. Mest av allt gillar jag mina zebraleggings. Innan jag sydde mina hade jag ju sytt ett par till snultran. Nu pratar hon om att hon också vill ha "blombyssor". Jag har en bit kvar av tyger så att det precis räcker till ett par åt henne... Vad tycker ni om mamma-barn-matchning?!


Det blir inget blogginlägg i bloggalmanackan den här veckan. För idag drar jag till Stockholm på tjejhelg!

19 februari 2014

Näst sista dagen... Eller: hjälp - jag måste tömma fånen!!

Idag gör jag min näst sista dag på jobbet. Känns både märkligt och rätt så skönt. Mest skönt - jag ser verkligen fram emot att börja på nya jobbet! En sak som känns märklig är att jag måste tömma telefonen på alla mina bilder eftersom jag lämnar tillbaka den till jobbet. Iiiiiiihhh - jag måste tömma min fån på bilder!!! Inte för att jag använder mig särskilt mycket av mina bilder i telefonen. Men jag gillar att de finns där. Utifall att. Om jag vill visa någon bilder på huset. Eller på mina barn (fast när jag skulle visa bilder på mina barn i förra veckan så insåg jag att jag mest har bilder på allt annat än mina barn...). Kanske dags att tänka om.

Jag hittade t ex bilder på två nästan likadana klänningar. Den övre, med svarta kantband, är till snultran som jag ännu inte bloggat om. Den syddes för ett bra tag sedan nu och har redan kommit till användning. Anledningen till att jag sydde den var att snultran blev så avundsjuk när jag sydde den här bodyn... Hon blir väldigt lätt avundsjuk om jag säger att jag syr till någon annan och hon vill gärna ha likadana leggings som jag syr till mig. Jag som inte är så mycket för syskonmatchning eller mamma-dotter-matchning får nog inse att vi inte kan komma undan det.

Klänningen med röda kantband och knäppning i raglanskärningen sydde jag som min del av ett byte med en jätteduktig hemmapysslare - pysselpralinen. Jag följer henne på Instagram och föll pladask när hon innan jul visade ett gäng skärbrädor hon tagit fram. Så jädrans fina att jag genast mailade henne för att höra om hon var intresserad av ett byte. Och jodå! Bilden är densamma som jag publicerade på Instagram och nu såhär ser den ganska dassig ut i jämförelse med snultrans klänning. Men det är som sagt bara filter!

Eftersom tyget är så pass mönstrat så valde jag att sy enkla klänningar utan krusiduller och jag är verkligen supernöjd. Klänningen till snultran blev tyvärr lite trång i halsringningen, men det löser sig med lite våld...


18 februari 2014

Prickigt!

Hmmm, nu var det ett tag sedan jag egentligen visade saker jag sytt. Det har sytts en del, framför allt till mig själv men också till barn. På Instagram lägger jag ibland upp mer snabba bilder eller detaljbilder på sånt som är på g. Kika gärna där om du är nyfiken. Jag vill dock poängtera att på Instagram samsas sybilder med bilder från min vardag.

Snultran har fått påfyllning i byrån med flera klänningar. Det är bara tajts som gäller (ni som har läst tidigare - JA, jag har kapitulerat inför faktum!) och då tycker jag det är finare med tunika/klänning än med tröja till. Ett par klänningar har jag redan visat. Just nu är jag i en svartvit period - jisses så mycket svartvita och grafiska tryck jag köpt på sistone. Det finns många planer för dessa tyger och snart kommer jag nog att skrida till verket. Men eftersom svartvitt kan bli lite trist till barn så gör jag mitt bästa för att införa lite färg. Som här där jag använta turkost till fickpåsarna. Det blir så mycket roligare på en gång!


Jag har beklagat mig innan, men nu på vintern så är det svårt att hinna ta de där fina bilderna i dagsljus. Jag tar ju dessutom nästan alla bilder uteslutande med mobilen numera (även om finkamera finns...) eftersom det går snabbt att lättbearbeta mobilbilder med hjälp av appar. Tyvärr så blir ju kvaliteten på bilderna därefter. Men jag har kommit fram till att om det ska bli något bloggat överhuvudtaget så får ni hålla till godo med ofrilagda mobilbilder.

16 februari 2014

v7. Tada! En bild från mitt vardagsrum

Det har varit en period med lite mindre sömnad igen. Vi har varit sjuka och orken har inte riktigt räckt till. Veckan som kommer gör jag dessutom min sista arbetsvecka på mitt nuvarande jobb, så jag försöker att bara ta det lugnt och göra det som känns bra. Just nu drar tvn mer än maskinerna.

Nog om det. Några har önskat bilder från vårt hus för att se lite mer hur jag bor. Och det kan jag väl bjuda på. Ytskikten i det här huset lämnar lite att önska, men jag känner inte att vi stressar så mycket med det nu. Vi planerar hur vi vill ha det och skyndar långsamt. Det finns annat som är mer prioriterat just nu. Fönsterrenovering och att återställa ett tak och en vägg efter en vattenskada.

Vårt hus är byggt på 30-talet och ligger på en kraftig sluttningstomt mot söder. Här växer stora ekar och tallar och vi känner nästan att vi bor bland trädtopparna. Vår grannes hus ser man genom fönstret nu på vintern, men när träden har löv så ser vi det knappt. Vardagsrummet vetter mot söder och badar i sol under sommaren. En balkongdörr (på bilden är den hitom matsalsbordet) leder ut till en gigantisk, väldigt ful altan. Jag kallar den för dansbanan, så stor är den. Inget vi hade fått för oss att bygga, den är väldigt oproportionerlig till huset, men den är en stor tillgång sommartid!

Nu med den låga vårsolen så ser man verkligen hur skitiga våra fönster är... Längtar efter att renovera dem så att vi kan öppna och tvätta dem. Vi saknar persienner i fönstren bakom soffan så där behöver vi långa gardiner om man ska kunna se på tv. Gardiner är bland det tråkigaste jag vet att sy. Dessa kommer således från IKEA. Det enda jag sytt här är alla kuddöverdagen. Att vi gillar 50- och 60-talsmöbler undgår nog ingen. Teakskåpen, stringhyllan och ekstolarna runt matsalsbordet har jag hittat själv på loppis.  Glasvaserna är loppisfyndade av mig eller min mamma. Det ovala matsalsbordet i teak, det stora grå skåpet bakom detta, fåtöljen med fårskinn i soffhörnan (skinnen är från min systers får) och kistan som vi tillfälligt använder som soffbord har jag fått av min pappa som är antikhandlare och jobbar med byggnadsvård. Jag kan ju passa på och smygpromota pappas nyöppnade hemsida www.patina.nu!

Det jag gillar minst är de vita Billybokhyllorna som bågnar av våra tunga böcker. Här planerar vi elfahyllor utmed hela väggen, men först ska rummet tapetseras om. Och sen har vi inte riktigt tagit tag i upphängningen av tavlor. Men det kommer. Nån gång.

(Det här är en del av min sybloggalmanacka 2014 - en bloggrubrik per vecka enligt den här listan!)

14 februari 2014

v6. Det skulle jag aldrig få för mig att sy

På grund av sjukdom ligger jag visst en vecka efter i bloggalmanackan. Här kommer egentligen förra veckans inlägg...

Som snart 35-åring har jag börjat komma till insikt om vissa små egenskaper jag har. Det var väl på tiden kan man tycka! Jag är t ex ganska slarvig och jag har väldigt dåligt minne. Ingen bra kombo egentligen utan två ganska irriterande drag. Jag är också väldigt principfast och kategorisk. I stunden. Detta gör att jag knappast är den som hakar på en trend, förrän den nästan är över. Det har hänt, läs det händer rätt ofta, att jag bestämt säger "så skulle jag aldrig göra!", för att typ en vecka senare göra precis det där jag aldrig skulle göra. Och förmodligen så gillar jag det skarpt. Så mycket för att vara principfast i längden...

Jag vet alltså inte hur många gånger jag sagt att jag absolut aldrig skulle sy något speciellt plagg eller i en viss färg eller mönster. One-piece har jag aldrig sytt faktiskt! Däremot jag jag sytt såväl rosa kläder till min dotter som klänning i Hello Kitty-tryck. Och min son har definitivt mest blå, turkos, svarta och grå kläder. Jaja.

Något som jag verkligen inte kunde tänka mig att sy var i leopardmönstrat tyg. Förra sommaren sydde jag såväl en tröja till mig som byxor till barnen. Men ett par leggings i leopardmönstrat till mig själv DET skulle jag då verkligen INTE sy!

Eller hur...

Här sitter jag och smälter in bland kuddarna i soffan...

6 februari 2014

Cirkusbäbis på g!

Jag har ju visat en del bäbiskläder här under vintern. Nu kan jag avslöja varför - det är nämligen så att min lillasyster och hennes kille ska ha barn i sommar!!! Det ska bli så himla kul!! Dessutom får jag anledning att sy massa små plagg. Syrran har önskat sig kläder med cirkusfeeling och jag gör mitt bästa för att pricka in den känslan!

Till sommaren passar såna här rymliga brallor bra. Rejäl växtmån har de också. Skulle tro att bäbisen kan ha dessa hela sommaren. Om det inte blir en liten plutt vill säga. Eller en jätte... I alla fall, jag prickade åtminstone in cirkus på dessa!

4 februari 2014

En Pelle-tröja

Bytte till mig en bit av det här fina tyget av Brallan. Det är en ganska tunn bomullsjersey och passar därmed kanske bäst till ett sommarplagg. Var lite på sommarhumör i helgen och då klipptes denna tunika/klänning till.

Att jag sydde fel storlek i de förra klänningarna för att sedan inse att det inte blev så tokigt, gjorde att jag valde att sy samma storlek igen. Men utan sömsmån. Är det inte konstigt att man ibland fastnar i en storlek?! Jag har använt stl 86 till snultran hur länge som helst! Men eftersom stl 98 uppenbarligen funkar så är det kanske dags att lämna stl 86 bakom sig...

Som liten hade jag en turkos undulat som jag döpte till Pelle. Han var en rolig liten fågel med stora personliga egenskaper och vi hade honom i åtta år. Jag grät i flera dagar när han dog. Han föddes hemma hos en kollega till min mamma och jag minns så väl när vi var där och skulle välja vilken fågelunge vi ville ha. När Pelle, som då var en knubbig och dunig liten sak, tultade in i min raggsocka var valet givet! Så mitt hjärta bultar lite extra för detta tryck! Är lite orolig för att tunikan kommer bli nedfläckad i ett nafs bara. Tänk er sommar och bärmumsande i kombination med den här skapelsen - ajajaj...

2 februari 2014

v5. Bra och dålig med min maskinpark (Janome x3)

Som framgår av rubriken så har jag tre Janome-maskiner i mitt lilla stall. Tänkte att jag skulle berätta lite kort om dessa tre.

Först köpte jag min vanliga hushållssymaskin Janome EasyJeans 22. Den har jag haft nu i snart fem år. Jag valde den med omsorg efter att ha spanat på andra sybloggar då jag ville ha en enkel, stark mekanisk maskin som klarade att sy i jeans. Maskinen har 22 sömmar men jag använder mestadels raksöm, zigzag, att sy knapphål och sy i knappar. Övriga sömmar har jag nästan inte tittat åt... Jag använder denna maskin framför allt när jag syr i vävda tyger eller när jag ska tråckla eller sy fast kantband. Och jovisst är den enkel och hyfsat pålitlig, men jag stör mig lite på att den har en förmåga att stå och tugga när jag syr ner kantband.

Efter några månader med min nya vanliga hushållsmaskin valde jag att köpa en overlock, nämligen Janome MyLock 744d. Maskinen köpte jag från England och det är nog den av alla mina maskiner som jag är mest nöjd med. Den går som en klocka och är lätt att förstå sig på. Byter jag nålar med jämna mellanrum så funkar allt toppen. En ordentlig rengöring emellanåt är också bra har jag märkt. Det jag kanske retar mig på är att den i stort sett bara vill att jag använder 90-nålar när jag syr i jersey, när jag kanske tycker att den borde klara 75-nålar. Men jaja, det är ju bara att lyda om jag inte vill ha hoppstygn. Overlocken använder jag till att sy ihop trikåplagg, att sy platta sömmar i t ex bäbishjälmar, att sy fast resår i tajts och att sy sk rullfåll som avslut på ett plagg istället för fåll/kantband/mudd.

Sist ut i trion är min covermaskin Janome Coverpro 1000CPX. Den införskaffades för drygt tre år sedan och är väl den av maskinerna som är mest "onödig" och som jag egentligen skulle klara mig alldeles utmärkt utan... Jag använder min CP (som den ju kallas i sykretsar) till att sy perfekta kantband (när det vill sig), att fålla och att sy stickningar med antingen rät eller avig tvilling- eller trippelsöm. Den här maskinen är lite kinkig och rätt svår att förstå sig på. Det har hänt vid ett flertal tillfällen att inställningar som funkat dagen innan inte alls funkar nästa dag, trots samma typ av tyg. Något som lätt gör att man rattar, pillar och ändrar på allt som går att ställa in. För att sen funka alldeles utmärkt igen med de gamla inställningarna... Nu har jag lärt mig att inte fippla för mycket med inställningarna, det funkar nästan bäst! Men trots att den bråkar med mig ibland så älskar jag den. Den gör att plaggen får en helt annan finish än om jag bara använt hushållsmaskinen.

Jag använde samtliga tre maskiner så gott som varje gång jag syr. Åtminstone om jag syr i trikå, vilket jag ju gör 80% av min sytid. Eftersom jag byter mellan maskinerna så ofta så är det praktiskt att kunna ha dem stående på rad på mitt subordinerat så att jag bara behöver flytta stolen mellan dem!



(Det här är en del av min sybloggalmanacka 2014 - en bloggrubrik per vecka enligt den här listan!)