Molnigt värre

Jag försöker att komma ikapp lite med sommarkläder till barnen. Klänningar till snultran och t-shirts till makrillen. Här en klänning till snultran. Hade först tänkt att göra ett vanligt sprund med knapp, men bestämde mig för att ringa ur halsen lite mer och låta sprundet bli kortare. Därefter sydde jag av sprundet nertill så att det blev ett litet v. Det blev inte helt bra, men det duger.

Mönster:
Eget stl 86.

Material: 
Molnjersey och turkos interlock från JNY.

Sämst: 
Som vanligt när jag känner mig lite "stressad" över att behovet i barnens byråer är större än vad jag hinner åtgärda, så går jag på säkra kort vad gäller modeller och mönster. Ofta resulterar det i att mycket i byrålådorna ser likadant ut, om än med olika mönster och färg på kantband. Och det är egentligen det som jag blir mest irriterad på hos mig själv -att jag inte lattjar mer och testar nya modeller och mönster. På senare tid har jag nästan gett upp att rita nya egna mönster, det tar tid och många gånger får man prova sig fram med flera plagg för att hitta bra skärningar. Jag har massor med mönsterböcker och mönstertidningar, som jag inte använder. Eller jo, för att titta på olika skärningar använder jag dem ibland, men jag syr sällan något direkt från ett befintligt mönster. Förrän nu, nu har jag använt Meedoms tajtsmönster och ett av Ottobres t-shirtmönster - för jag orkar inte rita själv. Ibland undrar jag hur "alla andra" som syr har tid att prova olika modeller. Jag kanske bara ska ägna mig åt att sy från mina mönstertidningar ett tag?!  Jag har beklagat mig över detta vid flera tillfällen tidigare och sagt till mig själv att hellre sy färre plagg och jobba mer med dem - men nejdå... Usch vad trött jag blir på mig själv.

Bäst:
Att det i alla fall fylls på i barnens byrålådor...